Det konstaterar Magnus Lindgren, generalsekreterare för den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige, som jobbar både förebyggande och med att stödja brottsoffer. Han tycker också det är olyckligt att det råder en viss sammanblandning av de två begreppen.

Definitionerna måste bli mycket tydligare om vi ska kunna jobba effektivt.

- För att kunna jobba effektivt med samhällssäkerhet är det viktigt att vi alla talar om samma saker. Definitionerna måste bli mycket tydligare om vi ska kunna jobba effektivt.

Säkerhet handlar om den faktiska risken att drabbas av brott eller ordningsstörningar, medan trygghet handlar om den upplevda risken.

- Dock finns det inget linjärt samband dem emellan. Man kan öka säkerheten utan att tryggheten ökar, därför är det viktigt att förstå innebörden i båda begreppen, konstaterar han.

Med rätt arbete går det att öka både säkerheten och tryggheten i samhället. Men för att åstadkomma det måste man veta hur det faktiskt ser ut i samhället.

- Som en oberoende aktör möter vi både naivisterna, som inte ser några problem alls, och dysterkvistarna, som ser problem över allt. Vår roll är att försöka vara så sakliga vi kan i vår verklighetsbeskrivning.

Tillägg för digital version

De trender han ser globalt är att i exempelvis USA är det inte trygghet och säkerhet man diskuterar, utan tillit (trust).

- De upplever idag en stor förtroendeklyfta mellan dels etablissemanget i Washington och vanliga människor, och dels mellan vissa grupper i samhället och polisen. Den lösning de arbetar med för att komma tillrätta med det är lokalt förankrad polis, att bygga polisarbetet på relationer.

Magnus Lindgren ser att trenden med tillitsproblem är på väg till Sverige också, även om den ännu inte fått fullt fäste. Han tycker dock att vi i Sverige har ett för stort fokus på trygghetsaspekten.

- Det primära är att det är säkert att vistas i samhället, att minska brottslighet och ordningsstörande situationer, avslutar han.