För 20 år sedan fanns det några hundra miljölagar och då främst i USA. I dag finns det globalt sett mer än 17 000 miljölagar.

Innan dess byggde miljölagstiftningen främst på böter eller skadestånd

– Den miljölagstiftning vi har i dag, i Sverige och övriga världen, bygger på principen om att förorenaren betalar, berättar  Sofia Lindroth, Regional Underwriting Manager Environmental Liability på XL Catlin.

Denna lagstiftning är dock relativt ny, i Sverige introducerades den först i slutet av 1990-talet. Innan dess byggde miljölagstiftningen främst på böter eller skadestånd då man förorenade någon annans mark, men naturen i sig hade inget eget skyddsvärde enligt lag.

Sanering och uppbyggnad

Efter några år med nämnda princip blev det dock tydligt att staten, det vill säga skattebetalarna, fortfarande fick stå för stor del av kostnaderna efter allvarliga miljöskador. Detta blev bland annat uppenbart i Spanien i slutet av 1990-talet då en gruvdamm brast och spred förorenat slam som totalförstörde ett naturreservat.

I och med detta direktiv blev företag ansvariga för hela återställandet efter en miljöskada

– Det ansvariga bolaget fick då betala viss del av notan men den största delen betalades av staten när det gällde återuppbyggandet av naturskyddsområdet, det fanns vid den tidpunkten ingen lagstiftning som gjorde att det ansvariga bolaget behövde betala, förklarar Sofia Lindroth.

Hon fortsätter med att berätta att det efter detta påbörjades diskussioner om EU:s miljöansvarsdirektiv, som nu finns implementerat i miljöbalken sedan 2007. I och med detta direktiv blev företag ansvariga för hela återställandet efter en miljöskada, det vill säga sanering och återuppbyggnad av naturområdet, tillbaka till det tillståndet innan skadan inträffade.

Ett begränsat skydd

– Men det är inte bara miljötung industri som orsakar allvarliga miljöskador. Det är dock oftast dessa som får de stora rubrikerna och ger de allvarligaste skadorna som sedan leder till striktare lagstiftning och större efterlevnad av lagarna. Men de lagar som introduceras gäller för alla bolag och vi vet av erfarenhet att miljöskador kan drabba allt från fastighetsbolag och matproducenter till metallindustri och kemikalieproducenter, berättar Sofia Lindroth.

Man säger ofta att om ett bolag skulle få en miljöskada så skulle den täckas av bolagets ansvarsförsäkring. Men det skydd som ges i ansvarsförsäkringen kan vara begränsat. En ansvarsförsäkring täcker oftast plötsliga och oförutsedda händelser som leder till tredjemans person- eller sakskada.

Katastrofala följder

– Den absoluta majoriteten av alla miljöskador sker på egen mark eller anläggning och leder inte alltid till tredjemanskrav, men framförallt så kommer kraven oftast från myndigheterna och regleras under allmänrättslig lagstiftning och det är inget som omfattas av en vanlig ansvarsförsäkring, förklarar Sofia Lindroth.

Mer än någonsin tidigare kan en miljöskada få katastrofala följder

Miljöarbetet och medvetenheten är enligt henne bättre än någonsin och de flesta företag arbetar hårt med att ha en stark miljöprofil samt se till att den förankras  internt. Men parallellt med detta har det också blivit dyrare och mer komplicerat att hantera en miljöskada om den skulle inträffa.

– Oavsett hur bra man är på att förebygga risker så finns det dock alltid viss risk kvar som inte går att förebygga och det är därför man köper försäkring. För i dag, mer än någonsin tidigare, kan en miljöskada få katastrofala följder för ett företag, både ekonomiskt och ryktesmässigt, avslutar Sofia Lindroth.