Det kan handla om så enkla saker som att vattnet som kommer ur kranen är rent, eller att berg- och dalbanan på nöjesparken är säker att åka i. Eller mer komplexa sammanhang som att kärnkraftverket är driftsäkert och livsmedelsproduktionen sker utan gifter.

– Alla våra medlemsföretag jobbar dagligen med att följa upp och granska olika typer av kvalitetssystem som ser till att saker och ting fungerar i samhället, berättar Jörgen Backersgård, ordförande i SWETIC.

SWETIC - Swedish Association for Testing, Inspection and Certification -  är branschorganisationen för besiktningsorganisationer som arbetar med provning, besiktning, kontroll och certifiering. De utför oberoende kvalitetssäkringar inom i princip alla områden.

Att de är oberoende är av stor vikt för att tilliten till alla samhällsfunktioner och på arbetsplatser ska förbli så hög som den är.

Vi accepterar inte en pengasumma i utbyte mot ett godkännande

– Eftersom basen i det vi gör är människors trygghet i deras vardag så måste vi kunna bevisa att vi är helt omutbara. Det är kanske det som också skiljer Sverige från många andra länder, vi accepterar inte en pengasumma i utbyte mot ett godkännande på en oljecistern eller liknande.

 

Går att certifiera mot korruption

 

De växande problemen med korruption kan användas som ett exempel på ett område där det råder en viss osäkerhet hos svenska företag för hur man hanterar det, samtidigt som det finns ett frivilligt certifieringssystem som få känner till.

Det finns marknader där korruption är mer regel än undantag

– I den globala miljö många svenska företag nu verkar inom finns marknader där korruption är mer regel än undantag, och då vi är så ovana vid det i Sverige kan var svårt att veta hur man bemöter det. Vi märker när vi är ute och pratar om dessa frågor att många företagsledningar inte är förberedda på hur de ska hantera den typen av ärenden. Det är en sak att skriva en antikorruptionspolicy och en helt annan att se till att den följs upp i alla led.

Om man väljer att certifiera sig enligt det frivilliga certifieringssystemet ISO 37 001 så gör man inför certifieringen först en genomgående riskbedömning inom företagets alla verksamhetsområden. Sedan prioriteras riskerna och en handlingsplan sätts upp med aktiviteter med bland annat utbildning av organisationen och att skapa regelverk och rutiner som hjälper anställda när de hamnar i en risksituation. Det tillvägagångsättet är också basen för de flesta kvalitets- och certifieringssystemen.

 

Glöd från verktyg. Foto: Unsplash

 

Både tvingande och frivillig certifiering

 

Certifieringar bygger på ett stort antal standarder som tagits fram för att standardisera ett visst förfarande enligt överenskomna regler och rutiner. Syftet är att se till att en viss produkt, tjänst eller liknande alltid görs på samma godkända sätt.

För att se till att standarder följs finns certifieringar i enlighet med olika standarder. Det finns tre typer av certifieringar: person-, system- och produktcertifiering.

Vi gör återkommande revisioner för att kolla att certifieringssystemen följs i alla led.

– En av de uppgifter vi som besiktningsorganisationer utför är att granska och godkänna det kvalitetssystem som företaget byggt upp för att möta standarden och certifieringen. Därefter gör vi återkommande revisioner för att granska dels att företaget själva gör de uppföljningar de förväntas göra och sedan genom stickprov eller fullskaleprov kolla att certifieringssystemen följs i alla led.

Det finns både frivilliga och tvingande certifieringar i samhället. Ett exempel på tvingande är att alla bilbesiktningsföretag måste vara ackrediterade, en nivå av certifiering. Ett exempel på frivillig är den anti-korruptionscertifiering som nämndes ovan.

– Men även om en certifiering är frivillig ser vi en utveckling mot att allt fler företag och organisationer certifierar sig då det stärker både varumärket och konkurrenskraften, berättar Jörgen Backersgård.

 

Jörgen Backersgård. Foto: DEKRA

Jörgen Bakersgård, Director of Business Innovation, DEKRA Material Testing and Inspection samt Ordförande i branschföreningen SWETIC. Foto: DEKRA
 

Gör det alla tar för givet

 

Att jobba med kvalitetssäkring, som SWETICs alla medlemmar gör på ett eller annat sätt, är en på ett sätt otacksam uppgift då det arbete man utför bara syns om man inte har gjort det ordentligt, om en olycka händer för att kvalitets- och certifieringssystemet har fallerat.

– Däremot kan man se värdet av det vi gör inom de områden där certifiering är frivillig, det finns många exempel där de som väljer att inte certifiera sig får problem som de hade undvikit med en certifiering.

Tilliten ligger även i samhällskulturen.

Att skapa ett samhälle som bygger på tillit innebär inte bara att det finns standarder och certifieringssystem som garanterar en viss kvalitetsnivå på samhällsfunktioner, arbetsplatser, produkter och tjänster. Tilliten ligger även i samhällskulturen där begrepp som integritet och kompetens är viktiga inslag.

– Och det är det som våra medlemsföretag står för, en hög integritet som garanterar ett oberoende, vilket i sin tur bygger på en kvalificerad kompetens inom de områden där vi granskar kvalitets- och certifieringssystemen, avslutar Jörgen Backersgård.