Sedan EU:s byggförordning trädde i kraft 1 juli 2013 måste alla bärande stål- eller aluminiumkonstruktioner som omfattas av produktcertifieringen SS-EN 1090-1 ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta när de säljs. Det innebär i praktiken att alla tillverkare inom området måste genomgå en certifiering för att få verka på den inre europeiska marknaden, inklusive Sverige. 

– Bakgrunden till förordningen är att skapa en transparent och kvalitetssäkrad handel inom EU:s gränser. Kraven är till för att förenkla handeln på Europas inre marknad, säger Björn Åstedt, teknisk chef på Stålbyggnadsinstitutet.

Kvalitet och säkerhetBjörn

Standarden omfattar konstruktioner som tillverkas och släpps som produkt på marknaden, där produkten är avsedd att varaktigt ingå i byggnadsverk och påverkar byggnadens prestanda utifrån befintliga krav. Exempel på sådana byggprodukter är bärande takplåt, bärande väggreglar, takåsar, fackverk, pelare och balkar för byggnader. 

– Det här är ju viktiga komponenter i de flesta konstruktioner vi befinner oss i dagligdags och till syvende och sist är det en ren säkerhetsfråga. Aktörer i alla led ska kunna vara säkra på att produkter som är CE-märkta faktiskt håller en viss kvalitet oavsett varifrån de kommer i EU, säger Björn Åstedt. 

Allt annat är ett rent lagbrott

Han berättar att det förvånande nog fortfarande finns stora brister på upphandlingssidan vad gäller SS-EN 1090-1. Byggherren har alltid det slutliga ansvaret över att lämpliga byggprodukter används i byggnadsverket. CE-märkningen i sig innebär inte per automatik att produkten är lämplig att använda i alla byggnadssituationer.

– CE-märkning och prestandadeklaration är dock ett grundkrav. Genom den europeiska lagen, Byggproduktförordningen, ska byggprodukters egenskaper verifieras genom informationen i prestandadeklaration och CE-märkningen om de omfattas av en harmoniserad standard. Allt annat är ett rent lagbrott, säger Björn Åstedt.

Anammats väl

För svenska tillverkares del har förordningen påverkat olika mycket vad gäller det egna kvalitetsarbetet.

– I Sverige är kvaliteten generellt sett hög redan, vilket gör att certifieringen för vissa företag inte innebär en stor förändring från hur man arbetat förut. För de som saknar de rutiner som krävs har det varit tuffare, såklart, berättar Björn Åstedt och fortsätter: 

– SS-EN 1090-1 har hittills tagits emot ganska väl av branschen i stort. Inom byggsektorn sker ofta förändringar relativt långsamt, men trenden är positiv även om det ännu är ett flertal aktörer som inte genomgått produktcertifieringen.

Stålbyggnadsinstitutet får kontinuerligt signaler från branschen huruvida regler och lagar följs. Anmälningarna om felaktiga produkter och information om byggnationer som inte utförs av certifierade producenter har minskat under det senaste året.  Björn Åstedt tror att det till stor del beror på just införandet av SS-EN 1090-1.

SS-EN 1090-1 är en kvalitetsstämpel som bidrar till ökad konkurrenskraft och en möjlighet att exportera sina produkter

Produktcertifieringen innebär en grundlig genomgång av företagens kvalitetssystem, där auktoriserade certifieringsföretag undersöker faktorer som kompetens hos personal och spårbarhet i tillverkningen. Certifieringen skapar därför även en intern trygghet att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt. Efterlevnaden kontrolleras av myndigheten Boverket.

– SS-EN 1090-1 är en kvalitetsstämpel som bidrar till ökad konkurrenskraft och en möjlighet att exportera sina produkter till övriga Europa. Men framförallt handlar det om lagar och regler; för att få sälja produkter som omfattas av SS-EN 1090-1, det vill säga bärande stål- eller aluminiumkonstruktioner, måste de vara certifierade, avslutar Björn Åstedt.