Standarden för ledningssystem för kvalitet, ISO 9001, var ursprungligen utvecklad för tillverkande industri vilket gjorde det svårt att tillämpa den på andra typer av verksamheter. De nya versionerna är generella och är processorienterade och kan tillämpas för all typ av verksamhet exempelvis byggföretag.

Byggprojekt, i synnerhet för infrastruktur, kan vinna på att man har ett ledningssystem och en projektorganisation som fungerar på ett strukturerat sätt. Aspekterna kommunikation, uppföljning, arbetsmiljö och systematik är särskilt viktiga.

Stora variationerLennart

En väsentlig faktor i byggindustrin är att projekten har stora variationer och att arbetsplatserna inte är stationära som i en tillverkningsindustri. En annan skillnad är att delar av byggprojekt bemannas av olika personer samt underentreprenörer som i sin tur anlitar egna underentreprenörer. Det är många nivåer och vissa av dem är bara inkopplade under en begränsad tid. Det är en utmaning att utforma ett ledningssystem, det krävs stor flexibilitet och anpassningsförmåga samt en förståelse för principerna.

Det framgår tydligt att kommunikationen är en väsentlig aspekt. Det handlar om att få ut information från projektledning till alla delar av projektet men också att få information tillbaka. Ytterligare ett inslag som blir allt vanligare är de olika språk som förekommer på byggplatserna. En metod som används är att översätta dokument och att ha en arbetsledning som talar gruppens språk.

Pekar på behovet av ett tydligt strukturerat sätt att styra projekten på

Dessa komplexa förutsättningar som gäller i bygg- och infrastrukturprojekt pekar på behovet av ett tydligt strukturerat sätt att styra projekten på, både för de centrala och gemensamma processerna. De olika projekten, som nästan kan ses som egna företag med olika förutsättningar vad gäller innehåll, resurser och tid, innehåller processer och aktiviteter som behöver sina egna styrningar.

Just det faktum att det är arbetsplatser av mer tillfällig karaktär, med personal och resurser som också är tillfälliga och variabla, har visat att det behövs en aktiv uppföljning av resultat. För en stationär industri överlåts mycket av kontrollerna på operatörerna. Ett byggprojekt behöver däremot ha utsedda personer med ansvar och befogenheter som följer upp arbetena. Det kan förefalla kostsamt men erfarenheterna visar att detta är nödvändigt om man ska nå bra resultat och undvika fel, som är dyra att åtgärda i efterhand.

Impulser till förbättring

Att ha ett bra system för erfarenhetsåtervinning efter projektslut och systematiskt inarbeta erfarenheterna och på så sätt skapa en förståelse och engagemang för ständiga förbättringar av kvalitetssystemet har visat sig vara en av framgångsfaktorerna vid lyckade små och stora projekt.

Man vinner på lägre kostnader för skador, frånvaro, sjukdom etc

Om man har arbetsmiljön som utgångspunkt när man skapar ett ledningssystem så kommer, enligt min uppfattning, kvaliteten ”på köpet”. När man skapar ett ledningssystem enligt ISO 9001 så gäller det att identifiera vilka intressenter som man ska ta hänsyn till och då bör personalen räknas i dessa. I byggprojekt finns det många risker och det är dyrt med en dålig arbetsmiljö. Man vinner på lägre kostnader för skador, frånvaro, sjukdom etc. En annan effekt med att ha arbetsmiljön med från början är att det kan vara lättare att få acceptans bland personalen för rutiner och ett systematiskt förbättringsarbete om man förklarar att de syftar till en bättre och säkrare arbetsmiljö. Många byggföretag har insett detta och man kan se att stränga säkerhetskrav tillämpas för inträde på många byggplatser.

Behöver man då certifiera sitt ledningssystem? Det finns ju en del beställare som kräver det. Många företag med certifierade ledningssystem tycker att den externa granskningen ger impulser till förbättringar och man upptäcker saker som man kan vara ”hemmablinda” för. Förutsättningen är att de revisorer som gör besöken är tillräckligt bra. Inom branschen är kompetensfrågan central och något som man ständigt försöker utveckla.

Lennart Månsson
Vice ordförande i SWETIC styrelse.
RISE Certification (fd. SP Certifiering).