Deltagare

Anna-Jeanette Larnelius - vice vd och Affärsområdeschef Mark och Vatten, Norconsult

Linda Lyckman - Ingenjör, SSC

Ann Ericsson - Head of Employer Branding, Skanska

Monica Westerberg - HR-chef, Skanska

Hanine Carlberg - Labour Affairs Development, Scania

Åsa Brunzell - HR-chef, Astra Zeneca

Madelen Porserud - Grundare, FLE

Cecilia Fällman - deltagare i projektgrupp, FLE

Cecilia Molinder - Vinnare av FLE´s tranieeprogram

Christina Koidis - Student, KTH

Lisa Zwohlfart - Student, KTH

Under en livlig rundabordet debatt samlades ett antal kvinnor från olika företag för att tillsammans med snart färdiga kvinnliga civilingenjörer diskutera vad som lockar unga på väg ut i arbetslivet. Ett skäl till debatten var att enligt företaget Female Leader Engineer finns idag vissa problem med att större etablerade företag tappar de duktiga nyutexaminerade kvinnliga civilingenjörerna. Debatten fokuserade på skälen till det och hur man kan medvetandegöra de strukturer som bidrar till att kvinnor inte når chefspositioner och arbeta för att ändra dessa på alla nivåer och oavsett kön.

Många kvinnor vill bli chefer – få blir det

En rapport från AllBright (mars 2015) visar på en tydlig motsättning mellan kvinnliga studenters vilja att bli chefer och deras reella möjligheter att faktiskt bli det.

– Det visar sig att fler kvinnliga studenter än manliga strävar efter att bli chef, 83 procent mot 67 procent. Samtidigt visar statistik från arbetslivet att andelen kvinnor definitivt inte motsvarar denna strävan och andelen kvinnliga chefer blir lägre ju högre upp i hierarkierna man kommer, förklarar Madelen Porserud, grundare och styrelseledamot Female Leader Engineer.

Problemen med att det finns få kvinnliga chefer på höga positioner håller Anna Jeanette Larnelius, vice vd på Norconsult AB med om.

– Vissa svenska företag ligger i framkant, men tyvärr är de i minoritet idag. Vill man öka andelen kvinnliga chefer – för att därigenom kunna rekrytera och behålla den kvinnliga personalen – så måste man sätta upp mål för andel kvinnliga chefer och jobba aktivt med frågan.

Foto: Alexandra Ekström Madrid

Att kvinnliga studenter i så hög utsträckning vill bli chefer förvånar inte Monica Westerberg, mångfaldschef på Skanska.

– Det är nu fler kvinnor än män på våra universitet och högskolor. Tyvärr avspeglas inte detta i företagen då resan mot toppen ofta avstannar. Här finns i regel strukturer och normer som hindrar liksom att det fortfarande finns relativt få kvinnliga förebilder i ledningsposition.

Att bristen på kvinnliga förebilder är problematisk vittnar flera runt bordet om, och det är bland annat för att avhjälpa det som många nätverk skapas, både rent kvinnliga och blandade.

– Som student saknade jag kvinnliga förebilder, då bestämde jag mig för att starta ett eget kvinnligt nätverk och började upptäcka strukturer kring och tecken på den omedvetna ojämställdheten, berättar Cecilia Fällman, Affärsområdeschef på Plantvision.

Hon berättar om hur hon tog sitt första chefsjobb då dottern var 1,5 år och blir upprörd över att kvinnor någonstans tvingas göra val hela tiden som inte i samma utsträckning drabbar männen.

– Ett sådant val som man tvingas hantera är exempelvis om man ska prioritera att vara chef eller mamma. Men i egentligen finns ju inte de valen, det är omgivningen som placerar de valen i ens knä.

Det visar sig att flera av kvinnorna runt bordet fått chefsjobb under eller i anslutning till graviditeter, något som lugnar studenterna en hel del.

– Jag har ju funderat en del på hur det blir när man väl kommer ut i arbetslivet, om man måste avvakta tills man redan är etablerad chef innan man kan skaffa barn, men det jag hör nu känns ju väldigt betryggande, konstaterar Christina Koidis, KTH.

Vill inte bli placerad i fack

Studenterna konstaterar också att de alla var rätt omedvetna om problem kring jämställdhet fram till dess att de började på högskolan.

– Innan jag började på KTH var jag inte engagerad alls i jämställdhetsfrågor, men nu är jag det i hög grad. För när man tar del av all statistik som visar att tjejer ofta presterar bättre men har mycket svårare att klättra blir man ju upprörd, konstaterar Cecilia Molinder från KTH.

När de presenteras av både andra och sig själva som att de presterat bra TROTS att de är kvinnor vill jag bara skrika

Och Lisa Zöllner Wohlfart, också från KTH, uttryckte en mycket stor trötthet på att runt om i samhällsdebatten, i tidningar och under föredrag alltid få höra om kvinnors prestationer i relation till att de är kvinnor.

– När jag lyssnar på kvinnor som berättar om sina karriärer och de presenteras av både andra och sig själva som att de presterat bra TROTS att de är kvinnor vill jag bara skrika. Jag hör aldrig motsvarande sägas om en man i samma situation och jag blir innerligt trött på det, förklarar hon.

Studenterna slår också fast att de aldrig sett på sig själva som mindre värda eller dugliga för att de är kvinnor, vare sig i karriärsammanhang eller annars. Och de vill absolut inte låta sig placeras i ett fack för att de är just kvinnor. De är enskilda individer och vill bli bemötta som just det och inget annat.

Foto: Alexandra Ekström Madrid

Mycket sitter i strukturen

Alla är eniga om att skälen till att arbetslivet ännu inte är jämlikt är att mycket av ojämställdheten sitter i normer, strukturer och rutiner och sker helt omedvetet.

– Det gäller att medvetandegöra de strukturerna, och det gäller att få med sig männen i det arbetet. Men det kan vara svårt, speciellt på en väldigt mansdominerad arbetsplats som min där vi har få kvinnliga ingenjörer, berättar Linda Lyckman, Affärsutvecklare och systemingenjör på Swedish Space Corporation, SSC.

Det händer otroligt mycket i rymden just nu

Hon fortsatte med att förklara att jämställdhet är viktigt ur flera perspektiv, även gällande sakinnehåll.

– Det händer otroligt mycket i rymden just nu, en andra rymdvåg är på väg med stora tekniksprång som kommer påverka både hela mänskligheten och planeten. Och tanken på att det nästan bara är män som ska forma den framtiden känns definitivt inte bra! 

Det gäller att få in jämställdhetsarbetet i affärsplaner, i målformuleringar och alla relevanta processer, annars är risken att det mest blir till enstaka projekt som läggs ner när de avslutas.

Ann Ericsson, employer brandingchef på Skanska, lyfte också behovet att jobba med frågorna när vi bedömer kompetens. Exempelvis bedöms ofta män för att de anses ha potential och nå en position, medan kvinnor måste ha uppfyllt alla kriterier och bevisa sin kompetens innan de anställs eller ska göra karriär.

– Det handlar om ett enträget jobb med att utmana fördomar och normer för att skapa förändring på sikt, konstaterar hon. Men även att vi kvinnor vågar ta ett jobb trots att vi inte uppfyller alla krav på erfarenheter som finns.

Foto: Alexandra Ekström Madrid

Jämställdhet är ytterst en affärsfråga

Men även om diskussionerna här handlar om att få tag i den kvinnliga kompetensen så konstaterar företagsrepresentanterna att det överskuggande problemet idag är en stor kompetensbrist generellt.

– Att jobba aktivt med mångfald och inkludering blir då ytterst en affärsfråga, vi har inte råd att förlora någon kompetens alls. Så att missa duktiga unga kvinnliga ingenjörer på grund av att arbetslivet fortfarande består av gamla strukturer och kulturer som inte är inkluderande kan vi inte acceptera. konstaterar Hanine Carlberg, Head of Labour Affairs Development på Scania.

Att jobba aktivt med mångfald och inkludering blir då ytterst en affärsfråga

Problem med mindre jämställda arbetsplatser är dock delvis beroende på bransch. På exempelvis Astra Zeneca har de vänt utvecklingen.

– Vi har idag nästan det motsatta problemet, 51 procent av medarbetarna är kvinnor och på talanglistorna är majoriteten kvinnor. Vi har jobbat mycket fokuserat med frågan och systematiskt gått igenom alla rutiner och förhållningssätt för att skapa en ny mer jämställd plattform och har idag en 50/50-fördelning när det gäller kvinnliga och manliga chefer. Exempelvis ger vi extra stimulanser till föräldralediga av båda könen då vi anser att medarbetarna mognar mycket av föräldraledighet, förklarar Åsa Brunzell, Head of HR & Business Support på Astra Zenecas läkemedelstillverkning i Sverige.

Studenter mycket värdestyrda idag

Mot slutet kom diskussionerna in på vad det är som vägleder unga i deras yrkesval idag.

– Jag upplever att de nyutexaminerade som vi anställer är betydligt mer värdestyrda idag, vilket definitivt är en förändring från när jag började min yrkesbana, konstaterar Anna Jeanette Larnelius.

Och det höll alla studenterna med om.

– De allra viktigaste kriterierna för mig är dels att jobbet ska kännas roligt och meningsfullt och dels att företaget står för värderingar som jag själv delar, avslutar Lisa Zöllner Wohlfart.

Foto: Alexandra Ekström Madrid