Många som börjar studera till ingenjör vet inte speciellt mycket om vilken typ av ingenjör de vill bli, eller vad en ingenjör egentligen gör. Och för vissa kan osäkerheten hänga i länge.

– Eftersom jag fortfarande funderade på vad jag ville bli när jag tog min civilingenjörsexamen, så fortsatte jag mot en doktorsexamen. Under de åren hittade jag till slut min nisch, berättar Susanne Norgren med ett leende.

Idag jobbar hon som ”Group expert materials design” på Sandvik.

En som däremot tidigt visste vad han ville bli är Fredrik Henn, idag seniorkonsult inom scenteknik, AV-teknik och rumsakustik på Norconsult.

Jag visste tidigt vad jag ville bli.

– Musik och ljudteknik var stora intressen redan från unga år och jag visste tidigt vad jag ville bli, så mina ingenjörsstudier var spikraka mot målet, berättar han.

Hans kollega på Norconsult, Jenny Axelsson, som idag jobbar som brokonstruktör hann däremot tänka om flera gånger under studierna.

– Jag funderade i olika banor innan jag slutligen landade inom konstruktionsteknik. I och med att studierna är mest teoretiska i början var det svårt att få en bild av vad man faktiskt kunde jobba med, men allteftersom kurserna blev mer tillämpade, och jag fick chansen att komma ut på praktik, var det lättare att hitta rätt område. 

 

Problemlösning en grundläggande förmåga

 

Men även om vägarna till valet av ingenjörsstudier skiljer sig åt går en röd tråd genom allas berättelser och det är intresset för problemlösning, vilket också de som jobbat ett tag konstaterar är ett av de viktigare verktygen de får med sig från studieåren.

Ett exempel är Sofie Jonsson som 2015 vann utmärkelsen Female Leader Engineer (FLE) och nu är inne på sin sista av tre traineerotationer, som är del av vinsten.

– Jag visste väldigt lite om vad en ingenjör jobbar med men gillade problemlösning och valde därför att plugga till ingenjör. Som trainee har jag hamnat på tre företag inom olika branscher och problemlösningsförmågan får jag användning av överallt.

Med i samtalet runt bordet finns två ingenjörsstudenter, som deltar i årets upplaga av FLE, och de intygar att problemlösningsförmågan vässas under hela utbildningen och skapar en trygghet mot slutet av utbildningen.

När jag jämför hur osäker jag kände mig från början, med den trygghet jag känner idag så är det en stor skillnad.

– När jag jämför hur osäker jag kände mig från början, när jag tyckte ämnena kändes oerhört komplexa, med den trygghet jag känner idag så är det en stor skillnad, bland annat tack vare de verktyg för problemlösning jag lärt mig. Känner mig idag helt trygg i att hantera nya tekniker, så oberoende av var jag hamnar är jag säker på att jag snabbt kommer in i jobbet, konstaterar Sofie Borck Janeheim som läser sista året på Civilingenjör och lärare, med inriktningen Information-  och Kommunikationsteknik, på KTH.

Axelina Flote läser sista året på Industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet och känner sig också helt trygg med att de verktyg hon får med sig gör att hon kan platsa nästan var som helst. Och hon har redan fått testa lite på hur verkligheten skiljer sig från studierna.

– Jag har varit sommarteknolog på Sandvik, vilket har varit väldigt utvecklande och roligt. Där slog det mig hur tillrättalagt vissa moment i utbildningen är jämfört med verkligheten. Världen står öppen om man vill utvecklas och lära sig nya saker.

 

Bild från runda bordet-debatt. Foto: Redaktionen

 

Trodde att en ingenjör bara satt vid ett skrivbord och räknade

 

Många tror att ingenjören mest sitter bakom ett skrivbord och gör beräkningar, men inget kan vara mer missvisande. Tvärtom är de flesta ingenjörsroller väldigt variationsrika.

Ett exempel är Jessica Sundin, som sedan ett par år jobbar som projektingenjör inom Hus på Skanska.

Idag är jag mest ute på olika byggplatser och löser både stora och små problem.

– Under studietiden på KTH var jag övertygad om att jag bara skulle sitta och göra beräkningar när jag väl blev klar, vilket visade sig totalt fel. Idag är jag mest ute på olika byggplatser och löser både stora och små problem, alltifrån att hitta lösningar på olika konstruktionsproblem till att byta däck på en stor grävmaskin som plötsligt fick punktering under ett tidspressat nattjobb, berättar hon leende.

 

Kul med mycket teamarbete

 

En av de största skillnaderna från studierna är också att man jobbar så mycket i team på arbetsplatserna.

– Jag uppskattar verkligen att jobbet innebär så mycket teamarbete, även för mig som har mer tekniktunga arbetsuppgifter. Det är stimulerande att jobba i grupp där våra kompetenser kompletterar varandra, berättar Jenny Axelsson.

En av de mer seniora runt bordet, Susanne Norgren, har valt att göra en expertkarriär inom Sandvik.

– Under åren har jag jobbat mycket i team där folk från olika avdelningar gemensamt jobbat fram nya produkter och det är en oerhört intressant och rolig process.

Att jobba i team under studietiden är däremot något teknologerna saknar.

– Framför allt skulle jag ha velat jobba mer i tvärvetenskapliga team nu under studierna, då verkligheten blir allt mer komplex och kräver tvärvetenskapliga lösningar, säger Axelina Flote.

 

Runda bordet-debatt. Foto: Redaktionen

 

Ingenjörens roll blir vad man gör den till

 

Sammanfattningsvis visar diskussionerna att de förväntningar som finns på vad en ingenjör arbetar med är väldigt begränsade jämfört med alla de jobb som verkligheten erbjuder, något de alla upplever.

– Mina placeringar under FFL-traineeperioden har fått mig att förstå vilken otrolig variation på ingenjörsjobb det finns och att jag själv till stor del formar mina jobb utifrån mina egna intressen, förklarar Sofie Jonsson.

Jessica Sundin berättar att de på Skanska uppmuntras att byta jobb internt, på det sättet breddas kompetensen inom alla områden och medarbetarna får en möjlighet att utvecklas vidare inom samma företag.

Jag tycker att det är häftigt att ingenjörsrollen är så flexibel.

– Själv har jag har ju redan bytt område en gång under studietiden och tycker att det är häftigt att ingenjörsrollen är så flexibel, konstaterar Sofie Borck Janeheim.

En som utnyttjat ingenjörsrollens flexibilitet är Fredrik Henn som jobbat inom många områden, från hydroakustik för djuphavsdykning till design av teaterlokaler.