Lena Apler, grundare, före detta vd och numera styrelseordförande i Collector, har inom det svenska näringslivet generellt, och för bank- och finansvärlden specifikt, gjort sig känd som snabb, energisk och kreativ; en entreprenör som gärna utmanar men också låter sig utmanas. Collector startades 1999 som ett mini-Securum med inriktning att hantera riskkrediter, blev 2004 finansbolag och är nu en digital nischbank som dessutom investerar i nya fintechföretag. 

– Min erfarenhet började inom den etablerade storbanksvärlden, en värld vi genom Collector velat förändra, säger Lena Apler och vågar hålla med om att hon hittills kunnat förändra åtminstone en liten del av den konservativa bransch som ju bank- och finansvärlden är.

 

Nya möjligheter lockar

Den tekniska utvecklingen är och har varit en viktig drivkraft, eller snarare förutsättning för hennes arbete. Lena Apler säger dock tidigt i vårt samtal att hon inte är alls är tekniskt kunnig. Inte ens speciellt teknikintresserad. Något som däremot engagerar henne är nya möjligheter– hon vill hela tiden komma vidare, inte stå och stampa. 

– Vissa beskriver mig som tuff och krävande men då lägger jag alltid till snäll, skrattar hon. Jag är lyckligt lottad som får jobba med det roligaste jag vet, men jag blir också lätt uttråkad och vill lära mig nytt.

Hon lägger till: 

– Collector är en digital bank med 500 anställda, varav 150 jobbar med IT. Tack vare vårt venturebolag får jag dessutom träffa många skarpa och drivna människor med bra lösningar som bygger på ny och etablerad teknik. Själv kan jag ha idéer kring vad jag vill åstadkomma utan att veta hur, vilket gör mig fascinerad av ”IT-människor”och deras insikter. 

Det nya, enligt Lena Apler, är blockchain, eller blockkedjor på svenska. Nytt och nytt; tekniken kan spåras tillbaka till början av nittiotalet redan men då för en exklusiv skara. Lena själv fick tidigt höra talas om blockkedjor, mycket tack vare hennes medarbetare och de startupbolag hon engagerat sig i.

– IT-säkerhet är generellt sett en av de allra starkaste drivkrafterna bakom blockkedjetekniken eftersom vi kan öka transparensen i informationen utan att göra avkall på säkerheten. Spårbarheten gör det dessutom lättare att bygga förtroendet mellan olika parter, säger Lena Apler.

 

Finansbranschen drivande bakom

En blockkedja kan enkelt förklaras som en distribuerad databas där lagrade, digitala tillgångar är kronologiskt ordnade, spårbara samt kryptografiskt säkrade. Det är i princip omöjligt att modifiera en blockkedja, vilket gör att samtliga med tillgång till kedjan kan vara säkra på att inget har ändrats i den utan allas vetskap. Tekniken ses därför som särskilt användbar i processer med många parter som delar digitala tillgångar, såsom dokument, kontrakt och certifikat. 

Att bank- och finansbranschen med många mellanhänder och starka reglementen har varit en drivande part i utvecklingen av blockkedjor är därmed inte konstigt, menar Lena Apler. Just att kunna säkra upp korrekt information till samtliga inblandade parter vad gäller konto- och lånehantering samt värdepappershandel kan både spara pengar och förenkla. Det skrivs dagligen på fullmakter, ges lånelöften görs stora värdeöverföringar mellan olika parter. Genom att skapa en infrastruktur med minimalt antal mellanhänder kan inte bara digitala tillgångar säkras upp, utan transaktioner dessutom effektiviseras 24/7. 

– Det vill säga lite tvärtom hur det fungerar för många transaktioner idag med många och ibland långa väntetider på grund av många mellanled. För bankkunder medför blockkedjor att pengarna kan föras över direkt istället, säger Lena Apler och fortsätter:

– Och det är ju inte bara inom bank- och finans som värdet finns. Det finns många branscher och verksamhetsområden där det är viktigt med spårbarhet längs hela värdekedjan, från leverantör till kund. Till exempel livsmedelsindustrin och logistik.

 

Nej till kryptovaluta

För allmänheten blev blockchain känt kanske framförallt genom världens första kryptovaluta Bitcoin som lanserades 2009 och som då beskrevs som ett elektroniskt valutasystem som är obrutet peer-to-peer, utan en central utfärdare. Motivet sades vara missnöje med det rådande finansiella systemet efter finanskrisen 2007-2008.

Idag är handeln med bitcoins världsomspännande men minst sagt skakig. Många analytiker tror att bubblan har spruckit medan andra menar att kryptovalutor fortfarande har en framtid, hur den nu ser ut. Lena Apler tillhör de som är skeptiska till kryptovalutor överhuvudtaget.

– Jag är kanske lite old school i det här sammanhanget, säger hon, men för mig är en valuta något som utfärdas av en statlig, central utfärdare och dessutom starkt reglerad både i handel och värde. Kryptovalutor är värda något helt enkelt eftersom det finns en efterfrågan och bör istället likställas med riskfyllda värdepapper. 

Personligen skulle hon inte vare sig använda bitcoins som betalningsmedel eller sparform.

– Jag tycker att det är synd att fokus har hamnat på just kryptovalutor när det finns så många andra områden som blockkedjor verkligen kan tillföra nytta. Vi är fortfarande inne i en hype men när fler förstår hur tekniken bäst tillämpas kommer den att skapa riktigt affärsvärde för organisationer, säger hon.

 

Vill se fler som satsar

Så, i denna hype kring blockkedjor måste hon se många startups som satsar på tekniken? Är det de som kommer att driva utvecklingen framåt?

– Förvånande nog är det få startups som satsar; jag önskar tvärtom att jag fick se fler nya fintechbolag som vågar använda blockkedjeteknik. Det är i alla fall ett område jag håller ögonen på vad gäller möjliga investeringar och jag vet att det är i de mindre bolagen som innovationerna sker, säger Lena Apler.

Nyttan finns inte bara inom näringslivet. Även offentliga verksamheter har mycket att vinna på blockchain i och med de stora informationstransaktioner som görs både inom och mellan kommuner och stat. Men det är kanske inte riktigt deras roll att ta ledarpinnen i utvecklingen av den. Handlar det om rädsla? Absolut, så kan det vara, tror Lena Apler. Men precis som de större bankerna sitter det offentliga fast i gamla system som är svåra att konvertera. Juridiken med regler och lagar måste hinna ikapp, men så är det ju med all utveckling som sker i samhället. 

– Blockchain kommer att vara en av de tekniker som revolutionerar inte bara bankvärlden utan också andra delar av samhället. Jag är nyfiken på hur blockchain kan förbättra vår verksamhet men också för våra kunder. Att vi också måste ta tag i utmaningarna, såsom regler och lagar, är självklart.