Men redan nu händer mycket som underlättar vårt sätt att handla, även om det finns en del frågetecken som måste rätas ut längs vägen.

Sverige ligger långt framme när det gäller digitalisering inom många områden, vilket även märks i våra betalningssätt.

I detaljhandeln sker redan ca 80 procent av alla transaktioner via kortbetalningar.

– I detaljhandeln sker redan ca 80 procent av alla transaktioner via kortbetalningar. En siffra som inom exempelvis hotell- och restaurangbranschen och kollektivtrafiken är ännu högre, över 90 procent, berättar Bengt Nilervall, Näringspolitisk expert, betalfrågor, på organisationen Svensk Handel.

Däremot ligger vi i Sverige efter exempelvis övriga Europa när det gäller NFC-tekniken som används för ”kontaktlös betalning”, mycket beroende på att vi kommit så långt med kortbetalningar och vant oss vid det.

– Ute i Europa används fortfarande kontanter i stor utsträckning och där kan bankerna tjäna mycket på att överföra kontanta transaktioner till kortbetalningar, fortsätter Bengt Nilervall.

 

NFC i både kort och mobiltelefoner

 

Han konstaterar dock att den nya kontaktlösa betallösningen kommer snabbt även i Sverige. NFC-tekniken innebär kortfattat att två enheter kan dela information med varandra utan egentlig fysisk kontakt. Den tekniken används redan i exempelvis passerkort och pendlarkort.

Men som betallösning är den tekniken relativt ny i Sverige och innebär flera fördelar. Exempelvis ICA har installerat den nya tekniken i sina betalterminaler och har blivit förvånade över hur många småtransaktioner som sker.

– Med NFC behövs ju inte pinkod för summor upp till 200 kronor, det räcker att hålla kortet mot terminalen så dras pengar direkt. Detta har kortat kassaköerna betydligt och kunderna upplever det som både snabbt och smidigt. Dessutom har handlarna upptäckt att kontaktlösa betalningar minskar slitaget på betalterminalerna rejält, en oväntad uppsida.

NFC-tekniken går också in i allt fler mobiltelefoner, vilket gör att samma typ av betalningar kan göras med mobiltelefoner framöver. Det gäller bara att fler betalterminaler anpassas till NFC-tekniken.

– Men det behöver inte vara en mobiltelefon heller, utan ett sådant chip kan installeras i klockor, armband och annat, vilket helt kommer förändra våra betalmönster, det gäller bara att infrastrukturen kommer på plats, konstaterar Bengt Nilervall.

Han deltar tillsammans med andra intressenter i ”Contactless Forum” för att hitta gemensamma strategier för hur de bäst kan bygga ut infrastrukturen för kontaktlösa betalningar så den blir mer tillgänglig. I forumet ingår bankerna, Svensk Handel, kollektivtrafiken, parkeringsorganisationer, kortnätverk, kortterminalsföretag, Konsumentverket, Visita med flera.

– Vår ambition är att 50 procent av alla kort och betalterminaler i Sverige ska ha NFC-teknik i slutet av 2017, konstaterar han.

 

Betalkort i närbild

Den nya kontaktlösa betallösningen kommer snabbt här i Sverige. Foto: Mostphotos
 

Swish växer så det knakar

 

Parallellt med att NFC-tekniken utvecklas i snabb takt växer Swish-användningen i raketfart. Det är nu uppåt 6 miljoner svenskar som använder Swish, av en befolkning på 10 miljoner.

– Vi ser hur hela privatsfären har förändrats i fotspåren av Swish. Den betallösningen har förändrat köp hos idrottsklubbar, på Blocket, på loppisar och många andra ställen och gjort oss ännu mer oberoende av kontanter.

Swish är en svensk teknik som storbankerna utvecklat, och andra banker får gärna ansluta sig till. Det är ett unikt system för Sverige där betalningarna sker i realtid. Liknande lösningar utomlands tar längre tid då transaktioner måste kontrolleras innan de godkänns, vilket gör dem mindre snabba och smidiga.

Hittills har Swish främst använts inom den privata sfären.

– Hittills har Swish främst använts inom den privata sfären, men vi ser nu hur den tekniken utvecklats så att den blir möjlig att använda även i den etablerade handeln. Ett problem har varit att det tar lite tid att knappa in telefonnummer vilket medför bland annat längre köer.

Den lösning som nu börjat användas är användningen av en inbyggd QR-kod, vilket är en sorts modern streckkod som gör att man slipper knappa in mottagarens uppgifter manuellt. Med hjälp av en sådan kodfunktion kan swish-betalningsprocessen snabbas på och blir då attraktiv även ute i handeln.

 

Ny typ av infrastruktur skapar smidigare flöden

 

Andra utvecklingstrender inom betallösningar syns ute i handeln och på restauranger. Där flyttas betalningen allt tidigare i köpprocessen, som på snabbmatsställen där man gör sin beställning och betalar direkt i en maskin och sedan bara väntar på varorna. På liknande sett förändras betalprocesserna i sällanköpshandeln där kassalinjen tas bort och ersätts av att varje expedit kan både svara på frågor och ta betalt via en mobil kassa- och betalterminal på plats ute i affären.

– På det sättet ökas flödet i butiken och det blir betydligt smidigare för alla parter. Andra exempel på det är självutcheckning i matvarubutiker, förklarar Bengt Nilervall.

 

Problem längs vägen

 

Dock är den snabba utvecklingen mot alltmer digitala betallösningar, och på sikt ett helt kontantlöst samhälle, inte helt utan problem.

– Det finns flera viktiga frågor som måste hanteras under den utveckling vi nu ser. Det gäller både tillgängligheten och tekniken, konstaterar han.

En av de större farorna är att olika medborgargrupper inte hänger med.

Det är oerhört viktigt att få med alla på det här snabba tåget.

– Det är oerhört viktigt att få med alla på det här snabba tåget. Det finns idag flera grupper i samhället som inte alls är inne i de digitala processerna, som äldre, nyinflyttade och funktionsnedsatta. De använder kontanter och kommer göra det ett bra tag framöver. Så frågan där blir hur vi säkerställer att de blir integrerade i utvecklingen och känner sig trygga med de nya betallösningarna.

En annan fara är själva teknikutvecklingen, den måste kunna garanteras ur ett flertal perspektiv. Den måste dels göras tillgänglig över hela Sverige, även på landsbygden. Sedan måste tekniken vara helt stabil, det måste finnas backup-lösningar om exempelvis det blir ett större elavbrott där betalterminalerna slås ut. Och slutligen måste säkerheten utvecklas vidare och kunna garanteras hos alla parter, konsumenterna måste bli bättre på att skydda sina digitala betallösningar och handeln och bankerna måste kunna garantera säkra transaktioner i alla led.

– Så innan vi tar steget fullt ut in i det kontantlösa samhället måste vi ha undanröjt farorna, för det blir inte lätt att backa när väl kontanterna försvunnit. Sedan finns ju frågan hur den svarta sektorn kommer agera. Jag har lite svårt att se framför mig att man börjar köpa droger med swish, avslutar Bengt Nilervall med ett leende.