Det finns olika typer av digital signering. Det mest säkra sättet är genom en e-legitimation där BankID är den allra vanligaste. Sedan finns signering via touch-funktion, där man skriver sin signatur med fingret på en surfplatta. Utöver det finns även en signeringsmodell som bygger på att en engångskod skickas via sms.

Digital signering är minst lika säkert som en fysisk signatur.

– Digital signering är minst lika säkert som en fysisk signatur, speciellt när det sker med hjälp av ett BankID. Ur vissa aspekter är det även säkrare då uppgifterna om de som signerat adderas till det signerade dokumentet, konstaterar Fredrik Hjortsberg, vice VD på Assently AB, ett av de företag som tillhandahåller tjänster för digital signering.

Vid digital signering följer alltid information med om vilken maskin som använts, IP-nummer, datum, personnummer, namn och utfärdaren av den digitala ID-handlingen. Spårbarheten är därför hög vilket ytterligare garanterar säkerheten.

– Men trots att den bevisligen är så pass säker så godkänns inte digital signering överallt ännu. Bolagsverket är ett exempel som fortfarande kräver att exempelvis årsredovisningar lämnas in i fysisk form, berättar han.

 

Många fördelar

 

Att kunna signera digitalt är inte bara ett måste i det digitala samhället, utan ger också flera fördelar, utöver den högre säkerheten.

– Hanteringen av dokument blir betydligt effektivare, processer snabbare och man kan spara mycket tid på att dokument med automatik delas mellan de som ska signera. Tidigare var man tvungen att skriva ut dokumentet, skicka runt det för signaturer för att sedan skanna in det igen för att slutligen återigen få det digitalt, förklarar Fredrik Hjortsberg.

En tydlig vinst har detta varit för välgörenhetsorganisationer.

En tydlig vinst har detta varit för välgörenhetsorganisationer. Tidigare när pengar samlades in via TV-galor så ringde många in och donerade. Innan pengarna kom välgörenhetsorganisationen tillhanda måste dock donatorn skriva under ett autogiromedgivande för att godkänna gåvan, något som många gånger aldrig blev av.

– När de nu börjar använda digital signering så sker godkännandet direkt under själva TV-galan och de har märkt en betydligt ökad tillströmning av gåvor, berättar Fredrik De Craene, säljare på Assently.

 

digital signering
Att kunna signera digitalt är inte bara ett måste i det digitala samhället. Foto: Mostphotos

 

Nya användningsområden

 

I takt med att digitala lösningar dyker upp inom allt fler områden så får digital signering nya tillämpningsområden. Ett exempel är vid handel över disk i detaljhandeln. Vid köp av kapitalvaror krävs ofta viss dokumenthantering där vissa dokument ska skickas till underleverantörer m. fl.

Med digital signering undviks alla utskrifter och dessutom kan respektive dokument hanteras automatiskt.

– Hittills har försäljaren skrivit ut ett flertal dokument för olika ändamål för påskrift, och sedan sorterat dem för hand och skickat vidare till respektive intressent. Med digital signering undviks alla utskrifter och dessutom kan respektive dokument hanteras automatiskt i den digitala hanteringen, vilket blir betydligt effektivare och säkrare. Systemet kan också kvalitetssäkra de uppgifter som matats in och mänskliga fel kan minskas, berättar Fredrik Hjortsberg.

Inom industrin ökar också digital signering vilket effektiviserar många processer. Exempelvis inom byggindustrin där en huvudentreprenör har ett flertal underleverantörer som alla hanterar olika dokument. Med digital signering på exempelvis ritningar, beställningar och avtal så blir hanteringen både mer effektiv och säker och huvudentreprenören får en bättre överblick.

– Digital signering ökar även säkerheten vid e-handeln då det är viktigt att kunna säkerställa identiteten hos köparen, konstaterar Fredrik De Craene.

 

Gemensam e- legitimation inom EU utreds

 

Inom EU-kommissionen pågår ett arbete med målsättningen att harmonisera e-legitimationer inom EU. Idag har varje land enligt regelverket möjlighet, men inte skyldighet, att i samverkan med sina e-legitimationsutfärdare välja om de vill anmäla sina e-legitimationer till EU för att möjliggöra inloggning i andra länders digitala tjänster. Från och med den 29 september 2018 blir det obligatoriskt för offentliga myndigheter att acceptera utländska e-legitimationer med de högre säkerhetsnivåerna.

– Men med de olika ländernas egna varianter idag så motverkar det delar av digitaliseringen, driven både av företag och myndigheter. Därför pågår ett arbete för att kvalificera de legitimationer och certifikat som redan existerar i respektive land. Därigenom blir det i praktiken möjligt använda lokala e-legitimationer över gränserna. Men det kommer nog dröja innan vi ser det fungera i bred skala, avslutar Fredrik Hjortsberg.