• Grant Thornton
  • Frejs
  • BDO
  • Svalner
  • RSM
Urban Kardvik, Partner Tax, Grant Thornton

Grant Thornton

Vad finns det för positiva delar med utredningens förslag?

– Att det ska gå att göra ett generationsskifte av sitt företag med samma skatteeffekt som en extern försäljning. Det är även positivt att man föreslår att avskaffa den så kallade 4 % spärren. Avskaffandet återställer neutraliteten mellan företag av olika storlek.

Vilka kommer att få försämringar med förslaget?

– De som idag tillämpar både förenklingsregeln och huvudregeln. Även de som har bolag med lite löner eller bara eget löneuttag får det väsentligt sämre. För stora ägare av bolag med mycket löner blir uttagskravet högre.

Förutom det som utredningen föreslår, vilka förändringar skulle ni vilja se av reglerna?

– Vi skulle vilja att vissa ägare undantas från 3:12 reglerna. Personer som har ett litet ägande i ett bolag med en majoritetsägare kan inte omvandla tjänsteinkomster till kapital och borde därmed inte omfattas av dessa komplicerade regler.

FOTO: GRANT THORNTON

Magnus Lovén, Aukt Skatterådgivare, Frejs

Frejs

Vad finns det för positiva delar med utredningens förslag?

– Kravet på ägarandel om 4 procent tas bort. Detta underlättar möjligheten att ta in nya delägare.

Vilka kommer att få försämringar med förslaget?

– Då skatten höjs medför förslaget försämringar för alla aktiva delägare. Kravet på eget löneuttag ökar också för de flesta som vill utnyttja löneunderlagsreglerna. Men delägare i mindre företag drabbas hårdast.

Förutom det som utredningen föreslår, vilka förändringar skulle ni vilja se av reglerna?

– Större fokus på förenklingar. Reglerna är idag så komplicerade att delägare ofta inte kan göra sina egna deklarationer ens om de skulle vilja det. Förslaget gör det än mer komplicerat i framtiden.

FOTO: JOHAN EKSTAM

Christian Melkersson, Auktoriserad Skatterådgivare / Senior BDO

BDO

Vad finns det för positiva delar med utredningens förslag?

– De positiva delarna av förslaget överskuggas tyvärr av de negativa. Men förslaget kommer att underlätta generationsskiften i bolag, då man kan nyttja möjlighet att lägga bolaget i träda. Dessutom skrotas fyraprocentskravet för att få beräkna gränsbelopp i ett fåmansaktiebolag, vilket gör det enklare att bjuda in nyckelpersoner eller andra intressenter att gå in på mindre aktieposter i bolaget.

– Förslaget gör det åter möjligt att ha så kallad dubbel koncerntillhörighet. Det innebär att man får nyttja lönerna i ett dotterbolag som ägs till 50 % av två holdingbolag.

– Ytterligare en positiv nyhet i förslaget är att utdelning eller kapitalvinst för den del som överstiger takbeloppet för tjänstebeskattning får en lägre skattesats, från 30 % idag till förslagets 25 %. Det innebär en klar fördel för de delägare som får en vinst över ca 6 000 000 kr.

Vilka kommer att få försämringar med förslaget?

– Mindre bolag med få eller inga anställda utöver delägaren tillhör förlorarna i det här nya förslaget. Bland annat minskar incitamentet att anställa då gränsbeloppet minskar. Men även större bolag med mycket personal kommer att få minskade årliga gränsbelopp. De två nedre trappstegen i den föreslagna lönetrappan ger ett lönebaserat utrymme med 10 % respektive 25 % jämfört med dagens 50 %.  Det medför ca 1 000 000 kr i förlorat gränsbelopp per år om delägarens andel av löneunderlaget i bolaget uppgår till minst 3 600 000 kr.

Förutom det som utredningen föreslår, vilka förändringar skulle ni vilja se av reglerna?

– Utredningen hade en tydlig uppgift att förenkla regelverket. Vi upplever inte att man har lyckats med det. En total översyn av reglerna som fokuserar på att förenkla regelverket är även fortsättningsvis nödvändig och önskvärd.

– Det finns ett behov av att göra en översyn av hela skattesystemet för att på bättre sätt skapa en balans mellan beskattning av olika inkomstslag. Exempelvis bör man fundera på att sänka beskattningen av tjänsteinkomster för att återgå till de ursprungliga tankarna med skattesystemet. Det skulle minska de spänningar som finns idag mellan de olika inkomstslagen. Det är också värt att fundera på en ytterligare sänkning av bolagsskatten som skulle dämpa de negativa effekterna för fåmansdelägarna.

FOTO: ALEN CORDIC

Fredrik Berndt, Partner, Svalner

Svalner

Vad finns det för positiva delar med utredningens förslag?

– Ljusglimtarna är tyvärr få. Ägare med höga utdelningar eller kapitalvinster får en lägre skattesats. Vissa nämner borttagandet av kapitalandelskravet på 4 % som en positiv nyhet, men givet andra förändringar får den förbättringen begränsad betydelse.

Vilka kommer att få försämringar med förslaget?

– De allra flesta företagare som omfattas av reglerna får en försämrad situation - en högre andel av utdelningar och kapitalvinster kommer att tjänstebeskattas. Det är många som har skäl att se över sin situation om förslagen blir verklighet.

Förutom det som utredningen föreslår, vilka förändringar skulle ni vilja se av reglerna?

– Reglerna skulle behöva göras om i grunden istället för att befintliga regler justeras. Vi är många som anser att regelverket borde kunna vara mycket enklarare och fortfarande fylla sitt syfte.

FOTO: FREDRIK ERIKSSON

Jens Ödlund, Skattejurist, Partner, RSM

RSM

Vad finns det för positiva delar med utredningens förslag?

– Ett bra förslag är att generationsskiften inte längre kommer att missgynnas jämfört med aktieförsäljning till utomstående köpare. En annan positiv del är att kravet tas bort på att man måste äga minst 4 % av bolagets kapital.

Vilka kommer att få försämringar med förslaget?

– Förslaget innebär försämringar för de flesta med tanke på höjd skattesats inom gränsbeloppet, men i första hand är det små företag med ett fåtal anställda som kommer få det sämre samt givetvis alla som tillämpar förenklingsregeln.

Förutom det som utredningen föreslår, vilka förändringar skulle ni vilja se av reglerna?

– Dagens regler är fördelaktiga för de flesta och förslaget i dess nuvarande form slår som sagt hårdast mot små företag. Vi ser gärna att man i varje fall förändrar förslaget kring det lönebaserade utrymmet och löneuttagskravet.

FOTO: JENNY BLAD